Figurantutbildning i Kerry klubben
Under en intensiv helg i mitten på april skulle tio B-figuranter i SKBTK utbildas. Vår kursledare, Bengt Skarin, inledde redan på fredag kväll med att säga att detta skulle bli ”en lång och tuff resa”. Det blev det! Klockan hann bli närmare 22.00 innan vi släpptes hem, inte för att sova utan för att plugga i det kompendium som delats ut. På lördagsmorgonen skulle vi ha den första skrivningen på M1, (Mentalitet).
Vårt gäng samlades i gryningen, c:a 06.00, för att fortsätta korvstoppningen. Kursen fortsatte med grupparbeten och diskussioner. Frågorna hopade sig och sakta började det gå upp för oss att Bengt hade haft rätt. Resan skulle bli både lång och tuff, och vi hade bara börjat!
Vi skulle kunna det elementära om hundens mentalitet, varför en hund beter sig som den gör i olika situationer. Vi fick lära oss vissa grundläggande principer i konflikthantering med hund, skillnaden mellan rädsla och aggressivitet, åldersrelaterade skillnader i hundens beteende, flockens betydelse, skillnaden i arv och miljö påverkan.
Deltagare i fart med att
ta till sig lite teori!
Vi skulle kunna vilka förutsättningar som måste gälla för att ett MH ska genomföras på ett korrekt sätt, och därmed vara giltigt för registrering. Vi gick igenom MUH (Mentalitet UngHund) MTK (MentalTest Korning), historiken bakom dagens utformning av MH och korning. Varför det är viktigt, inte minst bland tjänstehundarna, med känd mental status. Hur kan detta instrument användas i avelsarbetet tillsammans med många andra viktiga parametrar.
Frågor det fanns det många!
Lördagens skrivning klarades av under mycket suck, pust och stön. Ingen av oss deltagare tyckte det kändes 100% rätt och pirret i magtrakten ökade i samma takt som hungern tilltog. Som tur var dök CG upp med förbeställda pizzor och lunchuppehållet blev ett välkommet avbrott i hjärngympan.
Dax att bygga bana
Mätta och belåtna skulle vi nu ut i skogen för att lära oss de förutsättningar som krävs för att åstadkomma en fungerande testbana. Naturen ska erbjuda många varianter på banläggning, vinden måste blåsa från figuranterna för att hundarna inte ska påverkas, gömslen för figuranter ska se ut på ett visst sätt och olika avstånd ska vara exakt uppmätta. Att detta är viktigt beror på att, oavsett var och av vem en bana byggs, så ska alla hundar som genomgår MH och korning ha samma förutsättningar. Lika för alla, varje gång!
Draglinor kontrollerades, rulltrissor testades och bultades ner i marken. Ibland fick hela banan rivas och byggas om för vi hamnade på berg och de sista av 10 – 12 trissor inte gick att få ner där det var tänkt att de skulle vara. Framföringssträckor före varje moments startplats skulle vara exakt uppmätta och utmärkta.
Ammie-staff
Hur gör vi nu??
Under utbildningen hade vi inga hundar så när det blev dags att testa banorna fick vi turas om att ”leka hund”. Personligen blev jag döpt till den nya rasen ”Ammie-staff”. Tillbaka i teorisalen smutsiga, mörbultade och trötta fick vi nästa uppdrag. Ungefär halva kompendiet som var kvar skulle vi kunna ”-som ett rinnande vatten” till söndagen. Då skulle banan byggas en gång till och testas inför proven på söndag eftermiddag. Det var i detta läget jag funderade på vad jag gett mig in på! Klockan hann bli närmare 21.00 innan vi samlades för en gemensam middag, som en omtänksam syster hade iordningställt till oss. Sedan skulle kompendiet anfallas, om inte sömnen slog till först
Vid 6-tiden på söndagsmorgonen stod en sliten men entusiastisk grupp blivande B-figgar beredda att ge sig i kast med dagens utmaningar. Förrådet med alla spökdräkter, overaller skrammelbana, byten och lektrasor, trissor och linor tömdes och transporterades ut i skogen. Vi delade in oss i grupper och arbetet började. Meningen var att vi sedan skulle gå igenom banan tillsammans och ge kommentarer och förklara varför vi byggt som vi gjort. Allt under Bengt Skarins vakande öga.
Så här långt kände vi oss nog rätt nöjda allihop. Hur svårt kan det vara?, var nog en allmän uppfattning. Pizzaleveransen kom även denna dag och energi behövde fyllas på. I samband med lunchen kom insikten att nu börjar proven. Dels skulle vi ha ett praktiskt prov för att visa hur en bana ska byggas och efter det, sist på schemat kom slutskrivningen. Det innebar att det vi lärt oss från fredag kväll 18.00 till söndag eftermiddag, ca 30 timmar utbildning senare, skulle vi komma ihåg och bevisa det!
Lite till mans drabbades vi av total minnesförlust och med blandade känslor påbörjades proven. I samband med att vi klarat av det praktiska provet kröp ångesten på och när vi för sista gången bänkade oss i teorilokalen var det nog inte bara jag som darrade på manchetten. Vi var rätt så spaka allihop. Ett par timmar senare stod vi samlade utanför, medan Bengt rättade skrivningarna. Lite tårar föll, en del hysteriska fniss passerade och de av oss som nyttjar tobak röktes och snusades det väldigt mycket. En efter en kallades vi in för ett personligt samtal med Bengt och få beviset på att man var en godkänd B-figurant.
Provdax!
Väntan utanför var outhärdlig men till slut visade det
sig att alla tio bestått proven och därmed var alla godkända!
Grattis till alla som var med denna helg, i en anda av blod, svett och
tårar. Vad som är ännu mer glädjande att berätta
är att Bengt Skarin aldrig tidigare har godkänt en hel grupp
vid helgutbildning. Vi är alla mycket stolta att vi klarade det.
Vi som är godkända B-figuranter är Joacim Palmberg, Anna
Björnevret, Lise-Lotte Hallberg, Anna-Lena Nilsson, Linda Andersson,
Karin Ekman, Carina Bergind, Gunilla Medalen, Charlie Lejdbrandt och Ammie
Hultin
Vid tangenterna
Ammie Hultin
Se fler bilder från MH Utbildningen
Klicka här:>>>